Mitt inlägg på flashback om en ny ideologi

https://www.flashback.org/t2820139

Vi behöver en ny ideologi! Även om inte liberalism, socialism, konservatism eller nationalism m.m. är döda så är de samtliga svårt skadade eller sjuka.

Den innevarande ideologin i väst: PKismen; är i stort sett en ideologisk cancersvulst som kunnat växa obegränsat. En synnerligen elakartad variant som spritt sig och trängt in i varje del av samhällskroppen. Skyddad av både media och akademi har den kunnat utvecklas utan att få sina motsägelsefulla och irrationella idéer ifrågasatta eller testade. Den har utvecklats av de värsta extremisterna som följd av dess inbyggda ”underifrånperspektiv,” där bara de av ideologin erkända offren kan formulera ideologins sanningar, samtidigt som ideologin sitter vid makten och genomdriver idéerna i samma stund. Men det där tar jag upp i podcasten, och kommer antagligen lägga ut på min blogg snart också. Poängen är att denna cancer inte kommer överleva när dess inre motsägelser börjar belysas, utan den måste ersättas av någon sundare ideologi.

PKismen må vara vidrig, men den kan också föra med sig något gott. Dess blotta vansinnighet öppnar upp för nya idéer, som att ifrågasätta det nuvarande politiska systemet eller att bilda sig en ny bild av den politiska och mediala eliten, och få en ny förståelse och motivation som leder till att fler människor gör sin röst hörd. Insikten om att makten är klart dummare än den vanlige svensken och insikten om vad som händer med ett samhälle om man inte säger ifrån, har öppnat mångas ögon för möjligheten att själv formulera sina idéer och inte blint lita på systemet.

I den här miljön, när ett ruttet ideologiskt bygge är på väg att rasa samman, är det dags för nya ideologier att vakna. Både socialism och liberalism måste renas från cancern och formulera om sina idéer för en ny tid, och nationalism och konservatism måste etablera sig igen med ett nytt självförtroende efter en lång tid av förtryck.

Mitt förslag till ideologi är inte en ideologi i egentlig mening, utan snarare ett nytt format, eller ett nytt fokus, som går att applicera på samtliga ideologier:

1. Tänk långsiktigt på vilka mönster som uppstår i samhället och kulturen av beslut.
2. Fatta beslut inte på grund av vilka värderingar vi har idag, utan på vilket samhälle vi vill ha i framtiden utifrån våra värderingar.
3. Låt ideologin vara självmedveten, ständigt omvärderande av vilka förändringar som skett i världen och i sig själv.
4. På ett personligt plan agera i vardagen med samma strävan mot det samhälle vi vill ha.

Jag ska försöka ge lite exempel på hur jag tänker.

När kvinnlig rösträtt infördes var anledningen att våra värderingar sa att kvinnor var jämlika med män och därför skulle ha samma rätt att rösta. Enligt punkt 1. och 2. ovan så skulle man istället se till vilka effekter införandet innebar och om det resulterar i ett samhälle som passar våra värderingar.

Det här är ett sätt att se på utvecklingen från beslutet om kvinnlig rösträtt:

Om man tror att män och kvinnor är olika – och det gör nog de flesta som är ärliga mot sig själv – varför funderar man då inte över följderna av ett sånt extremt ingrepp i strukturerna? Plötsligt så är hälften av väljarna av en helt annan sort; det måste ju få enorma konsekvenser för hela samhället. Alla värderingar kommer att skifta rejält i en ny riktning när kvinnor får ett så stort inflytande plötsligt.

Låt ta några påståenden om hur kvinnor är och fundera hur ett samhälle skulle påverkas av att dessa får mer inflytande. Dessa egenskaper för är hämtade från någon gender studies-sida:

dependent
emotional
passive
sensitive
quiet
graceful
innocent
weak
flirtatious
nurturing
self-critical
soft
sexually submissive
accepting

Kan vårt samhälle ha tagit en sådan riktning efter att kvinnlig rösträtt infördes? Uppriktigt så blir det nästan komiskt när man ser ”sexually submissive” där och känner till cuck/hanrej-memet. Men håll med om att det faktiskt är förvånansvärt träffande vad gäller kritiken mot det moderna samhället och PKismen. Till kvinnors försvar kan man ju nämna påstående om att ”om kvinnor styrde världen så skulle det inte vara några krig.” Kanske är det så att anledningen till att vi inte haft krig mellan demokratier är inte p g a demokratin i sig, utan för att kvinnor har fått inflytande? Möjligt, men inte självklart, precis som det inte är självklart att PKismen är en följd av kvinnlig rösträtt.

Min poäng är att den här sortens funderingar aldrig förekommer utan att man inför förändringar enbart med hänsyn till de värderingar man har. Ta till exempel nyliberalerna som ville ha öppna gränser. Det är ju inte de enda värderingarna de har, de vill ju ha fri marknad, låga skatter och mindre välfärdsstat också. Men de högg direkt och drev på för att släppa in så många som möjligt till landet utan att först bygga om samhället för att fungera med fri invandring.

Nu är ju invandringen ett lite elakt exempel då det är en följd av PKism-cancerns infiltrerande av alla ideologier, men det visar ändå på hur extremt kortsiktig vi har varit. En förklaring är förstås att vårt partisystem är ett urvalssystem för konformister och oduglingar och att den konformismen har runnit ner från toppen in i de breda folklagren och på så sätt förlamat rationellt tänkande.

Min önskan är att vi från och med nu tänker långsiktigare, medvetna om vilka effekter som beslut har på vårt samhälle och kultur. Och i förlängningen hur samhället och kulturen påverkar oss själva. Tänk på hur PKismen fick oss att oupphörligen hjärntvätta varandra med tomma fraser, kritiska antydningar om vilka normer som ska gälla, direkt smutskastning och mobbning av de som avviker osv. Vi måste börja se helheten. Hur hela samhället och i förlängningen hela mänskligheten hänger ihop.

Det finns moralisk aspekt här också som ni antagligen noterat med punkt 4, och resonemanget ovan. Om våra beslut, både små vardagsbeslut och stora politiska beslut påverkar samhället, kulturen och till sist även oss själva så är vi själva i en mening ansvariga för hur samhället behandlar oss! Men det är en annan fråga som jag får återkomma till någon annan gång. Det är dock en del av det här nya ideologi-formatet.

Den tredje punkten är en sorts brasklapp. Antagligen har en och annan funderat några varv redan kring hur den här ideologi-idén passar in. Vad skulle det innebära att införa ett sånt här system; vilka följder skulle det få och vilka mönster skulle uppstå i samhället? Det är nu man märker att det här är en inte så enkel ideologisk grund och att det genast uppstår en sorts rundgång i tankarna.

Om vi antar att ideologin får spridning så finns det en inbyggd risk med ideologier som talar om ett framtida samhälle bättre än det nuvarande. Det blir lätt utopier och när man dessutom uppmanas handla och besluta idag för att skapa de mönster som kan ge oss det där framtida samhället, då öppnar man upp för allehanda otrevligheter. För kommunister skulle det kanske låta som ett obetydligt offer att döda några miljoner idag för att oändliga triljoner ska kunna leva i snöflingekommunistiska rymdsamhället i framtiden. Men inte bara själva mördandet är en risk, utan även risken att människor fastnar i en osund loop som med PKismen. När en ideologi har komponenter som får den att programmera sina ideologister och andra människor så kommer det till sist eskalera okontrollerat.

Är det något som jag lärt mig av PKismens katastrof så är det att värdera själva ideologin innan man ansluter sig (även om PKismen dessutom var en så lömsk ideologi att de flesta inte förstod att de blivit PKister). Vilka idéer är det som ideologin har och hur kommer de påverka inte bara världen utanför utan även den själv? I PKismens fall var det stora problemet idén om att de av ideologin utvalda offren (eller egentligen de som gjorde sig till förespråkare för dem) fick subjektivt definiera normer och sanningar med sina känslor som riktmärke, och att det var en moralisk plikt att övervaka och rätta varandra så att den systematiska självhjärntvätten/programmeringen kunde ske bland folket.

Om man ska gå till kärnan av problemet med PKismen så är det antagligen idén om offer, förövare och att man ville öka makten för offret. Och även om jag inte begriper alla turer så tror jag det är ett tillfälle för mänskligheten att lära sig något av sitt misstag. Kanske finns det ett inneboende problem i att dela in människor i onda och goda på det sättet.

Min poäng med punkt 3. är alltså att det är viktigt att förstå ideologiernas mekanik, vad som leder fel och vad som inte gör det. Jag är dock pessimist och ser det som ofrånkomligt att alla idéer vi skapar kommer leda åt helvete om vi inte stoppas. ÄVEN idén att stoppa allting inom en viss tid. Det är antagligen ett ofrånkomligt resultat av system som innehåller medvetande och därmed är självlärande. Korruption och elände är något som vi bara kan hålla stången i korta stunder. Kör vi inte ner i diket till höger så håller vi för långt åt vänster och hamnar i det diket istället. Men vi lär oss! Och håller för långt åt höger nästa gång…

Jag ska fundera lite till kring hur ideologier fungerar och vilka komponenter som är minst dåliga, men jag är nyfiken vad ni tycker så här långt. Hur skulle din ideologi se ut med ett sånt här perspektiv?